Platser runt Snåret

Förteckning över platser som återfunnits i gamla handlingar eller muntlig tradition med anknytning till Snåret. Angivna positioner är med gården som utgångspunkt.

Trångbergsdalen (trång bergig dalgång), sista åkern på höger sida före Persboda

Nyvreten, först åkern på höger sida efter Kolboda

Lurberget (Erik Ersson brände sprit i en skreva vid Nyvreten, berget kallas sedan Lurberget), berg mellan Nyvreten och Trångbergsdalen

Storängen

Hagalund

Brännmora

Kolbovreten, Stubbsved, den trekantiga åkern vid infarten mot Kolboda

Kolmilaåkern (Erik Ersson hade en smedja i en backe vid Kolmilaåkern), sista åkern på höger sida före Storkärret

Lillvreten, den högra delen av skogsåkern hos grannen

Lassekärret, den vänstra  delen av skogsåkern hos grannen

Kyrkmossen (häröver gick gamla vägen till kyrkan)

Kyrkmossängen

Svian, den stora åkern väst om Kolboda

Hagvreten, den lilla åkern närmast Largen

Storkärret

Långkärret

Ljuskärret, åkern rakt norr om Persboda mellan Västvreten och Lassekärret

Västvreten, Vestervreten, den västra åkern närmast skogsvägen

Djupsved (På 1860-talet byggdes en liten stuga med källare ned mot Djupsved), åkern bakom magasinet.

Farfarsbacken

Öremarken

Smibacken

 

Åkrarna på Snåret

 Åkrarna på Snåret är till största delen små vretar, öppningar i skogen där jorden var bördig och lämplig att odla på. Då de är utspridda över ett stort område med mycket skog mellan fick alla åkrar namn så att man skulle hitta till rätt åker.

Kartan visar de namn som vi hitills lyckats lokalisera.

alt

Gårdens historia

Snårets historia

Finns nedtecknad i boken "Sockenbeskrivning över Riala" av hemmansägaren Arvid Jansson i Snåret.

Snåret var på 1600-talet ett torp under Rumsättra, den första kända torparen Anders Ersson föddes 1668.


1700-talet

Sonen Erik Andersson f. 1700 fick plikta för ekars fällande år 1756, han kunde inte betala boten och fick lämna ägarskapet för gården till Greve Axel Wrede Sparre, Östanå.
På 1770-talet övertog Erik Ersson gården av sina föräldrar och kunde köpa tillbaka gården till släkten år 1782. Erik hade en son och två döttrar men sonen Jan var lite slö och bakom så dottern Agneta fick den gård han skulle ha haft. Var det fråga om att utföra ett arbete så brukade Jan säga "De e´ en god dag i morron me".


1800-talet

Gården delades år 1802  mellan två av Eriks döttrar, Kajsa och Agneta. Huset delades på mitten och en halva flyttades 30 meter norrut.
 

Kajsas gård har sedan fortsatt att brukas av samma släkt.

Agnetas gård

Agneta gifte sig med Jöran Jöransson från Rumsättra.

I mitten av 1800-talet övertog en son, Jan Petter Jöransson gården.
Selma Jansdotter, dotter till Jan Petter tog sedan över gården. Selma gifte sig 1877 med Gustav Edvard Andersson från Öster Åkers socken. De fick fem barn, äldste sonen Gustav Hilmer Gustavsson övertog gården och drev den fram till sin död 1930.
Gården såldes 1930 utom släkten till Georg Andersson som byggde ett nytt hus och sålde det gamla boningshuset till Riala hembygdsförening 1935.

Nya huset

Byggdes av Byggmästare Gustav Olsson från Sättra år 1934, medhjälpare var Petter Karlsson o Ivar i Lillbacken, Bror Åsbrink samt Hilding Albinsson.

Målare var David Hansson och Ferdinand Jansson. Från början var endast nedre botten klar med kök, kammare. Sal o förstuga.

1985 byggdes huset ut och tilläggsisolerades, ny fasad och nytt tak

2006 omfattande renovering , helt nya golvbjälkar och torpargrunden  rengjordes från allt organiskt material, grusades och tätades, ny dränering, nytt uppvärmningssystem, ny eldragning, vatten och avlopp byttes.

2014 renovering av köket med ny ventilation, vitvaror,mm